En persons hälsa påverkas av tre delar, genetiskt arv, livsstil och sjukdom. Man har den DNA man har och den kan man inte göra något åt. Livsstilen däremot kan man påverka i allra högsta grad och genom det både förebygga, samt bli av med flera sjukdomar om man redan har utvecklat dem.
Vår art homo sapiens har skapats under miljontals år av evolution. Våra kroppar och psyke är tätt sammanflätade med den utmanande miljö som format oss. Under majoriteten av vår tid på jorden har vi fått slita för varje kalori och för varje gram protein. För att överleva har våra kroppar utvecklat en förmåga att kunna lagra in energi som inte direkt behövs. Varje kalori har tidigare varit livsnödvändig och all fysisk aktivitet, dvs förbränning av energi, handlade enbart om överlevnad och om att skaffa ny energi. Vi är inte lata av naturen, utan designade för att överleva och därför extremt sparsamma med den energi vi lyckats få tag i. Inget fick gå till spillo.
Nu är situationen däremot helt tvärtom och kalorier är extremt lätta att komma över, samt billiga. Våra urtidskroppar älskar energirik kost och det är därför socker och fett smakar så gott. Varenda cell i våra kroppar vill ha energi och gör som de har gjort under miljontals år, de lagrar in överskottet. Vårt sug efter snabb energi känner livsmedelsindustrin till och de tjänar massor på att tillverka billig mat med mycket kalorier och lite näring. Likaså är vår konsumtion av sockerstinna produkter en stadig inkomstkälla för butikerna.
Att vi blir påverkade av reklam är ett faktum, annars skulle reklam helt enkelt inte finnas. Likaså blir vi påverkade av media, politiska beslut, kändisar och vår omgivning. Även om du tror att valen du gör är dina egna fria val, så är tyvärr många av dem inte det, till exempel när du väljer varor i en affär. Det är till exempel inte för inte som godis är det sista man kommer till i en livsmedelsbutik, det är nämligen den plats där folk är som mest sugna på något som snabbt ger energi och därför är de placerade just där. Vilken tur att vi hittar energi när den behövs som bäst tänker vi och köper en godisbit.
Utbudet av varor i en affär är oftast baserad på att de ska omsättas snabbt och generera höga intäkter, inte på att de har högst kvalitén, eller är tillverkade på allra bästa sätt för människa, djur och miljö. För att en produkt ska få finnas i en butik behöver de som bestämmer över butiken besluta det. För att dessa personer ska besluta om att ta in varan behöver den vara godkänd, efterfrågad och att deras marginal är tillräckligt bra, de vill ju tjäna maximalt på försäljningen.
Ledet innan butikerna är tillverkarna och de konkurrerar om att just deras varor ska vara de som finnas på hyllorna i butikerna. Så vad behöver då tillverkarna göra? Jo, de behöver ha kontroll på alla delarna, dvs att varan är godkänd, efterfrågad och billig att tillverka. För att varan ska bli och förbli godkänd använder vissa livsmedelsföretagen bland annat lobbygrupper som påverkar våra politiker, kändisar och reklam som påverkar dig, och billiga råvaror som påverkar tillverkningskostnaderna.
Detta väcker en rad intressanta frågor:
- Vilket ansvar har tillverkarna när de producerar sina varor?
- Vilken ansvar har butikerna som säjer dem?
- Vilket ansvar har våra politiker som beslutar om vad som ska vara tillåtet att sälja?
- Vilket ansvar har du som konsument?
Jag tycker att det är fel att tillverka, godkänna, sälja och köpa en vara som är skadlig. Dessutom skickas en gigantisk nota till skattebetalarna, för övervikt och fetma, samt de sjukdomar de orsakar kostar massor av pengar. Enligt Folkhälsomyndigheten kostar enbart fetman uppskattningsvis cirka 70 miljarder kronor per år! Överskott av kalorier skapar lidande, dödar och enbart tillsatt socker i mat och dryck beräknas globalt döda fler personer än vad trafikolyckor och terrorism gör tillsammans.
Vad är normal vikt, övervikt och när handlar det om fetma?
Det finns flera olika sätt att mäta eller beräkna övervikt. En av de vanligaste är BMI (body mass index) som för många är ett välkänt begrepp när man talar om vikt. BMI är ett mått på förhållandet mellan en individs vikt och längd. Uträkningen görs genom att man tar vikten delat med längden x längden.
vikten (kg)
-------------------------
längden x längden
BMI-gränsvärden för vuxna
- Mindre än 18,5 Undervikt
- 18,5 – 24,9 Normalvikt
- 25,0 – 29,9 Övervikt
- 30,0 – 34,9 Fetma
- 35,0 – 39,9 Svår fetma
- 40 och över Extrem fetma
En problem med BMI är att den inte tar hänsyn till förhållandet mellan fett och muskler, dvs det som kallas kroppskomposition, utan bara vikten i stort. Det gör att BMI blir missvisande för personer som till exempel styrketränar och som utvecklat större muskelmassa.
En annan metod för att ta reda på övervikt och fetma är genom att mäta bukhöjden. Personen som ska mätas lägger sig på ett plant underlag. Den som ska utföra mätningen placerar ett vattenpass i navelhöjd på testpersonen. (OBS! testpersonen ska inte hålla andan). Sedan mäter man avståndet mellan underlaget och vattenpasset. Bukhöjden ska inte vara högre än 22cm för män och 20 cm för kvinnor.
Det mest ohälsosamma fettet är det inbäddade fettet (Visceralt fett) som lägger sig runt organen i bukhålan och ger en så kallad ”ölmage”. Att mäta just bukhöjden kan visa om personen har det farliga fettet, eller om det handlar om det mindre farliga underhudsfettet (subkutant fett).
Välfärdssjukdomar
Det ”Metabola syndromet” är ett samlingsbegrepp över ett antal faktorer som ökar risken för att utveckla hjärt- och kärlsjukdomar. Samtliga av dessa faktorer höjer risken, men kombination av två eller flera höjer den sammanlagda risken, dvs 1 + 1 = 3.
Enligt International Diabetes Federation handlar det om dessa faktorer:
- Bukfetma, plus minst två av följande:
- Förhöjd mängd triglycerider (fett) i blodet
- Låg andel HDL-kolesterol i blodet
- Högt blodtryck
- Nedsatt glukostolerans eller diabetes typ 2
25% av svenskarna har två eller flera av riskfaktorerna inom det metabola syndromet, i USA är den siffran nästan 40% och som bekant brukar det som händer i staterna till slut även hända här. Idag är 51% av svenskarna är överviktiga och andelen personer med fetma har tredubblats sedan 1980.
Även flera former av cancer kan kopplas direkt till övervikt och fetma. För gravida innebär övervikt och fetma inte bara ohälsa för sin egen del, utan ger även en ökad risk för komplikationer under graviditeten och vid förlossningen.
Fetmauppropet
För fyra år sedan startade allmänläkaren och doktoranden Helena Dreber, ST-läkaren och doktoranden Anna Gunnerbeck, docenten och fetmaforskaren Erik Hemmingsson och allmänläkaren Lars Jerdén Fetmauppropet, men ännu har ingen politiker agerat, vilket jag tycker är en stor skandal.
Initiativtagarna vill att politikerna ska våga ta beslut som sätter människors hälsa först och som inte låter sig styras av kommersiella krafter. Gruppen menar på att det inte enbart handlar om personers vilja och motivation, utan att det krävs samhällsförändringar.
Dessa fem åtgärder skulle enligt initiativtagarna ge denna effekt på samhällsnivå:
- Inför en särskild skatt på läsk som ett första steg mot en mer omfattande sockerskatt, där inkomsterna kan finansiera hälsofrämjande insatser. Begränsa möjligheterna att marknadsföra dålig skräpmat.
- Öka preventionen inom hälso- och sjukvården. Följsamheten till Socialstyrelsens riktlinjer för att åtgärda inaktivitet och ohälsosamma matvanor är låg i dag.
- Bygg bort fysisk inaktivitet. Se till att alla svenskar har goda möjligheter till daglig motion. Här krävs en förbättrad infrastruktur som främjar rörelse, bland annat i parker, på skolgårdar och i form av cykelbanor.
- Se till att förskolor och skolor serverar näringsriktig mat och att alla barn har möjlighet och uppmuntras till minst en halvtimmes daglig fysisk aktivitet i skolan.
- Skuld- och skambelägg inte personer med fetma – de behöver förståelse och stöd. Därför måste hälso- och sjukvården och skolan arbeta aktivt för att stävja diskriminering av personer med fetma.
Läs mer om fetmauppropet.
Vad kan vi göra?
En sak vi inte kan göra är att vänta på att våra politiker ska ta sitt ansvar, utan vi behöver själva agera. Det handlar om att vi behöver ändra våra vanor, vilket kan vara lättare sagt än gjort. Jag tror på att man ska göra små permanenta förändringar, snarare än att göra stora drastiska, för de brukar vanligtvis inte hålla i det långa loppet.
Ett vanligt exempel som normalt inte håller i längden är bantningskurer som har till syfte att på kort tid ge stora resultat. Tyvärr har vårt samhälle utvecklat en tilltro till ”quick fixes” och allt måste gå snabbt. Den långsamma processen som ofta håller över tid är inte lika intressant och många lockas av de kommersiella krafternas budskap om mirakel som kräver minimal ansträngning. De vill att vi köper deras preparat inför varje ny badsäsong. Många är de personer som försökt att minska i vikt genom preparat och den perfekta kunden för en tillverkarna är förmodligen den kund som kommer tillbaka. Allt för ofta går man nämligen upp i vikt igen och vanligt är att man dessutom lägger på sig några kilo extra. Rent fysiologiskt är det inte konstigt då fettcellerna är lika många till antalet som de var när bantningskuren startades och cellerna vill ha tillbaka fettet.
En ännu värre metod som vissa väljer att göra för att drastiskt minska i vikt är att svälta sig, vilket absolut inte är bra! Kroppen kommer då att reagera med att ställa om sig till svältläge och flera kroppsliga processer blir påverkade. Bland annat sänks ämnesomsättningen och blodtrycket, vilket kan leda till yrsel och illamående. Hormonbalanser kan ändras och till exempel påverka fertiliteten negativt. Andra vanliga effekter av svält är värk, förstoppning, depression och ångest.
Vi måste tänka långsiktigt och prioritera hälsan. Kort och gott, man går upp i vikt om andelen intagna kalorier överstiger den mängd man gör av med, man förblir viktstabil om intaget är lika med den mängd man gör av med och man minskar i vikt om det blir ett kaloriunderskott. För en normalstor vuxen person brukar rekommendationen vara att minska eller lägga till max 500 kcal per dygn för att gå ner eller upp i vikt, inte mer än så. Detta gäller enbart kortsiktigt, på längre sikt så kommer vikten primärt att styras av att kroppen drar ner metabolismen och ökar hungerkänslorna, och vikten kommer tillbaka.
Det kan vara knepigt att hålla koll på sitt energiintag och sin kost i stort, men det finns hjälp att få från bland annat dietister och kostrådgivare. Dessa kan dels analysera kosten och genom det få reda på den mängd makro- och mikronutrienter du får i dig, samt mängden av kalorier. De kan ge dig en helhetsbild och presentera om du saknar eller har överskott av något. De kan ge råd om alternativa maträtter och hur du i ditt liv kan få en sund kosthållning som du kan behålla över tid, för det är nämligen nyckeln till framgång. No more quick fixes!
Det finns en uppsjö av olika mobilappar som också kan ge en bild av situationen. Vissa är bra och andra är mindre bra. En bra app kan göra det smidigt att logga sitt mat- och dryckintag. I flera av apparna anger man grundinformation om sin längd, vikt, ålder, kön och aktivitetsnivå. Appen räknar därefter ut hur stort kaloribehov man har per dygn. Viktigt att komma ihåg är att denna siffra är en uppskattning på gruppnivå och inte applicerbar på den enskilda individen. Man kan behöva justera inställningarna i appen på egen hand för att det ska bli mer korrekt. Så länge man har detta i åtanke kan vissa appar vara ett bra hjälpmedel som kan underlätta och göra att man får bättre kunskap.
Fysisk aktivitet gör stor skillnad, men kaloriintaget måste ändras om man vill göra en större viktnedgång
Motion och träning har enormt positiv inverkan på vår hälsa, det kan inte nog understrykas, vilket gäller både det kroppsliga, såväl som vårt mentala. Oberoende av en persons vikt är fysisk aktivitet inte bara ett utmärkt sätt att behandla stress, trötthet, ångest och depressioner med, utan fungerar även som ett vaccin mot att inte drabbas av dem. Våra kroppar är verkligen gjorda för fysik aktivitet och kroppen har till och med förmågan att anpassa sig efter de krav vi ställer på den. Den kan bygga större muskler om behov finns. Den kan bli smidigare och den kan även anpassa sig till att bli snabbare, samt mer uthållig om du till exempel tränar konditionen. Att den anpassar sig är helt fantastiskt, men det har tyvärr en baksida och den visar sig den dag vi slutar att ställa krav. Då kommer kroppen att börja bryta ner sig och göra sig av med de ”onödiga” sakerna såsom muskler och starkt skelett. För varför ska kroppen behålla dessa när det inte längre finns behov? Kroppen är som sagt designad för att överleva och muskler kostar massor av energi, därför bryts de ner väldigt snabbt när behovet av dem försvinner.
En viktökningsbidragande orsak som många inte tänker på är stillasittandet och även om man är en aktiv person som besöker gymmet flera gånger per vecka, kan ens stillasittande vara en bidragande orsak till övervikt. Enligt en enkätundersökning som Nationella folkhälsoenkäten/Folkhälsomyndigheten genomförde 2018 uppger 20% av svenskarna att de sitter stilla minst 10 timmar per dag. Unga personer och män är överrepresenterade. Högutbildade är mer stillasittande än lågutbildade, vilket förmodligen kan kopplas till att de i högre grad har kontorsarbete i jämförelse med lågutbildade.
WHO:s rekommendationer är att vi bör motionera minst 150 minuter i veckan. Nivån på motionen ska vara att man blir andfådd och lite svettig. Utslaget över veckan blir det strax över 21 minuter per dag och två av tre svenskar uppger att de når rekommendationen. En av tre personer motionerar minst fem timmar i veckan och en fjärdedel av svenskarna i åldrarna 6 – 80 uppger att de sällan eller aldrig motionerar på sin fritid.
Fysisk aktivitet och träning är mycket bra mot övervikt och fetma, men det allra viktigaste är att minska på antalet kalorier. Enligt Erik Hemmingsson på Gymnastik och idrottshögskolan är det få personer som lyckas gå ner i vikt enbart genom att höja sin aktivitetsnivå. Källa: Intervju gjord i Sveriges radio P1, Del 5/7 Fetmaepidemin: Föräldrakurs kan hejda barnfetma
Åtta enkla tips för ett lättare och längre liv
- Laga mat från grunden och inte av processade varor då de ofta innehåller mer socker och fett än råvaran. Det behöver inte alls ta längre tid, blir godare och oftast mycket, mycket billigare.
- Byt ut pasta och ris mot potatis.
- Välj mörkt bröd.
- Ät regelbundet och starta dagen med en bra frukost.
- Ät minst 500g frukt och grönt per dag. Ett tips är att du äter en del av denna mängd medan du lagar middagen, för då minskar din hunger.
- Motionera minst i nivå med de rekommendationer som WHO anser.
- Bryt stillasittandet minst var 30e minut och gör enkla fysiska rörelser under 5 minuter.
- Välj trappor istället för rulltrappor och hissar. Gå i rulltrapporna om det inte finns vanliga.
Vi kan som sagt inte vänta på politiska beslut, livsmedelstillverkarna, eller för den delen att butikerna ska göra vad som krävs. Det är upp till var och en att välja rätt och tänka mer långsiktigt.
Comentários